Vinner allt i Vinnalt

Ohoj kamrater!

Idag, den 21 April 2014, inleds årets Sverigeresa söder som genomförs av Jägmästarkurs 12/17. Från alla håll och kanter i vårt långa land samlas nu jägmästarembryon på Tallhöjdens Hotell och Stugor. Men vårt billag drog vinstlotten och hamnade i Vinnalt, en plats där mobilerna saknar täckning och älgarna drar sig när in på knutarna. Så nu sitter vi i en ensam stuga mitt ute i skogen, 3 kilometer ifrån resten av kurskamraterna.

Men vi inte bittra för det inte! I skrivande stund sitter ett gäng tappra riddare fast i trafiken söder om Stockholm där det har varit omkörningsförbud mellan 12 och 20 idag. Med den oändliga rutin som finns inom vårt billag kunde vi förutspå detta och avvärja katastrof. Med hjälp av verktyget google maps framarbetade vi en alternativ färdväg via Örebro.
 
 
Imorgon väntar att gå ut i skogen och påta. Någon gång mellan nu och samlingstid imorgon bitti kommer Kreti och Pleti, Olof och Kristian, trilla in. Tills dess, sayōnara Nakamas

Skrivet av Oscar

Ps. Vi hann precis fram till stugan så Anton fick se sitt kära hockeylag vinna SM-Guld!




Bildspel från Norra Sverigeresan

Bildspel från Norra Sverigeresan 2013
 
 

Då var vi tillbaka!

 Oscar, Fredrik, Isak och Krippe
 
Nu har uppladdningen inför Södra Sverigeresan 2014 börjat så smått. Föreläsningarna i veckan har handlat och södra Sveriges skogsbruk och marker, men det är inte förrän den 21 April som resan söderut startar för vårt billag. Idag har vi värmt upp med terminens första exkursion där vi kollade på lite olika typer av skogstyper och planerat lite ingrepp m.m. 
 
Hoppas ni kommer följa oss här på bloggen under denna drygt 6 veckor långa resa som startar i halland den 22 April. 510 mil ska avverkas och här kan ni följa allt som händer under denna vår. 
 
Hörnsten visade att relaskoperingstekniken satt kvar sedan första året på programmet.

Slutet gott

Tagning.

Bröder och systrar. En resa har gått mot sitt slut. En resa på arton dagar. Arton dagar är i sig en lång tid, men dessa arton dagar har upplevts av var och en av oss sjuttiofem studenter. Vår GEMENSAMMA resa, summan av alla våra intryck och upplevelser, uppnår hisnande 1350 dagar, eller drygt 3,5 år. Läckert va?

För att inte tala om den INRE RESA var och en av oss kanske har gjort, men den kan jag naturligtvis bara spekulera kring. Nog med pretentioner nu.

Det har varit en förbannat rolig och lärorikt resa, tycker jag, och hoppas att alla mina kamrater instämmer. Först måste man nog konstatera att vi har blivit serverade jävligt bra förutsättningar för en bra resa. Undantagslöst strålande sol (nästan). Miljöer väl avsedda för REKREATION (och meditation). Vissa har valt att åka ut och greja med sina hundar och skjuta djur. Men - den ABSOLUT mest betydelsefulla förutsättningen för hela resan är det urval människor som bildar vår LYSANDE och STOLTA Jägmästarkurs 12/17. Tack till alla er fina kamrater för er solidaritet och hängivenhet.

Om man ska vara allvarsam för en stund, så är ovanstående kanske bara 'plus i kanten' för resans egentliga syfte - undervisning. Om det kan man dryfta - det lägger jag mig inte i! - men undervisningen har för mig varit oerhört givande. Att få höra, se, och känna på det vi faktiskt lär oss är ovärderligt. Verkligheten liksom.

Sista dagen spenderades tillsammans med Norrskog och bröderna Göran och Håkan. Bröderna äger ett sjyst hemman med cirka 550 hektar mark, och var själva högst involverade i skötseln av skogen. Jag och flera andra konstaterade att det kan ha varit den bästa dagen under hela utbildningen, just p.g.a. brödernas gedigna handhavande av skogen och de diskussioner som skedde mellan professorer, markägare och Norrskog. Tack till Göran och Håkan för er gästfrihet. Tack till Norrskog för dagen i sin helhet, med bra käk och kaffe och bullar!
 
Resan är slut, likaså sommaren. Låt er nu omfamnas av höstens friska vindar. God kväll.
 
Vox populi.
 
/Fredrik Hörnsten
 

Redovisningsdags

Halloj!

 

Nu har den näst sista dagen på resan passerat och vi måste erkänna att de flesta går på sparlåga just nu. Hur som helst så bestod dagen av redovisningar av de olika markkarteringsområdena. Det blev mycket bilåkning och vi fick se många trevliga jordprofiler. Tord var glad idag för han fick ju göra det han älskar mest, att gräva!

 

Kontentan av dagen blir att fjällbergarter så som lerskiffer, ger upphov till finkorniga jordar, moränleror. Dessa marker blir extremt bördiga, så bördiga att skogsföryngring blir svårt då gräs och örter får ett sådant övertag på hyggen. Vi har fått många nya synintryck som vi kommer ha i bakhuvudet ända ut i arbetslivet!

 

Imorgon kommer Norrskog och gästföreläser för oss om småskogsbruk. Så snälla som de är bjuder även de på buss och lunch, en trevlig muta vi gärna tar emot. Imorgon är även sista dagen på Sverigeresan Norr för oss, så på kvällen bär det av tillbaka mot Umeå. Information om morgondagen och en skön sammanfattning på hela resan kommer att publiceras på lördag. Tills dess, simma lugnt!

 

 

Engman blev påbackad av Annika..eller hur var det nu?
 
En mycket nöjd Tord Magnusson i sitt rätta element.
 
Tre duktiga redovisningsgrupper.
Jacob ser inte riktigt ut att hålla med Christer, och Agnes är mycket nöjd med sin redovisning.
 
Eftersom vi glömt ett antal, här kommer några:
Ptilim crista-castrensis
Sphagnum girgensohnii
Dryopteris expansa
 
Calamagrostis epigeios
 
/Oscar
 

Markkartering

God kväll alla trogna följare!
Dagen skulle kunna summeras med en mening: "Idag har vi varit ute i skogen och grävt gropar".
Men så enkelt ska jag inte göra det för mig..
 
 
08.00 började skoldagen, Tord berättade snabbt vad dagens uppgift handlade om. En timma senare kastade sig alla billag in i sina respektive bilar, alla utrustade med spade, jordsond m.m och körde till deras tilldelade lokaler. Alla grupper hade samma uppgift; Att göra en Markkartering.
När man gör en markkartering kollar man bland annat på markens jordart, jårdmån, hydrologin, växtsamhälle m.m. Utifrån reslutatet kan man avgöra vad marken är lämplig att använda till och hur den uppkommit. Svårt men intressant!
 
Vårt billag körde till Österkälen som ligger en bit norr om Strömsund. Vi började högst upp på en sluttning och grävde oss sedan nedåt genom skogen. Resultaten ska redovisas imorgon, om vi gjort rätt får vi förhoppningsvis veta då. Så vi vågar inte offentliggöra våra uppgifter redan..
 
Eftersom Anton fått skavsår på pekfingret efter att ha knäppt drygt 1500 bilder under 2 veckor fick Adam hoppa in.
Han gjorde ett Canon-jobb!
 
Krippe och Fredrik undersöker stenar.
 
Anton, Oscar och Olof trivs i skogen
Adam paprazzifotografen
 

Den jämtländska granskogen

Ohoj!

Så har även denna dag kommit till sitt slut och vi har fått vidga vyerna för dagens skogsbruk. Hela dagen har nämligen handlat om skogsskötselsystemet blädning, som är ett alternativ istället för det vanliga trakthyggesbruket.

Dagen spenderades i en tät granskog där vi fick beräkna volymer och räkna på tillväxt och hur lång tid det tar för nya plant att etablera sig. I blädningsbruk sker alltså inga aktiva föryngringsåtgärder, man förlitar sig på den naturliga föryngringen.

Med oss idag hade vi tre professorer som hade lite delade synpunkter om blädning så det uppstod en del heta diskussioner. Allt som allt var det en lärorik men inte så händelserik dag, utan större överraskningar.

Ikväll blir det film på Eriks 42-tums tv (!) som han har kört runt med i bakluckan sen förra helgen. En gedigen campare den där Erik alltså.

Oscar och Olof i den fina granskogen
 
Många stora träd, högsta uppmätte 28 meter
 
Spindlarna trivdes i skogen
 
Mia, Mimmi, Maja och Nils diskuterar blädning
 
Lars Lundqvist, Erik Valinger, Peter Lohmander

Heldag med SCA

Hallåja!

Idag var en tacksam dag. Vi fick skjuts med buss och FREE LUNCH (plus mellis)! Tack SCA. I övrigt var det en väldigt intressant dag i sällskap med ett par representanter från SCA. Det mest spektakulära var antagligen Sveriges äldsta contortabestånd. Vid första anblick tänkte hela klassen ungefär, "vafan det här är ju gran". Det gick dock rätt fort upp för oss att i själva verket var det tall, närmre bestämt contorta.

Såhär såg det ut:

 

Det som skiljde beståndet från våra andra Svenska, ca 300 000 ha, contortaplanteringar var just åldern. Det vi såg var omkring 85 år (på en informationsskylt stod det "beståndet är 76 år gammalt" ungefär som om tiden stod stilla) och vanligen är bestånden i Sverige upp till 40 år gamla. Contortatallen är ett debatterat inslag i det Svenska skogsbruket. Oavsett var det en gemytlig jämtländsk skog.

 

Blueberry yum yum
 
Pelle från SCA
 
Skogsgenier
 
Alla fick sig en keps!
 
 
SYNES
 
 

Nu sätter vi punkt för helgen.

Hoj!

Denna söndag spenderades på många olika håll, men med samma mål till kvällen,
nämligen att nå Strömsunds Camping. Upp tidigt på morgonen var ett gäng
grabbar beståendes av Anders, Engman, Rickard, Isak och Granberg. De skulle ut
och släppa hundarna, och förhoppningsvis få panga björn. Det var då Engman
lyckades få, inte en, inte två utan tre punkteringar. Det lagades på
jägmästarvis med att lyfta upp bilen och stötta upp den med en stor stock.

 Engman med sina punkterade däck.

Senare på dagen åkte ett gäng iväg för att leta en underbar badplats, men det
misslyckades så de återvände hem obadade. Allt eftersom dagen gick anlände
fler och fler billag till Campingen och på kvällen styrdes de kräftskiva.
Imorgon vankas föreläsningar av SCA om storskogsbruk och bäst av allt, de
bjuder på lunch!

 

 Smaskens!
 
Klassen!
 
Jämtländska nationalsången.
 
 
Agnes hälsar till mamma Anna-Karin, pappa Tomas, och hennes doggie Tuva!
 

 /Oscar

Plantago major

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Strövtåg i Laxviken

Vo jälle? Bloggen!

Gårdagen handlade om rennäringen i norrland och vilka konflikter som uppstår
mellan samebyar och skogsbolag. Eftersom Sveaskog ej kunde medverka under
dagen var det fritt fram för Per-Gustav Nutti (same) att puckla på
skogsbolagens förödelse för renbete. De stackars renarna vågar sig inte ut på
kalhyggen därför förespråkas skärmställning starkt i de samråd som förs med
skogsbolagen inför avverkning. Markberedning avskys också av samer då de
sabbar renlaven som renarna käkar.

Under eftermiddagen besökte vi två föryngrinsytor med olika förutsättningar.
Den ena var från 1950-talet där tallarna endast var 1,5m höga! På det andra
hade man lyckats bättre med föryngringen där tallarna var lika höga men endast
20 år gamla! (woaah!)

Så fort skoldagen var slut var det dags att tanka fullt (både mage och bil)
och trycka gasen i botten för att nå Strömsund innan skymningen. Dock var
denna helg fri så många valde att åka åt andra håll i landet och endast 4
billag rejsade på riktigt mot Strömsund, vi kom sist och Engman vann (som
vanligt). Väl framme i strömsund körde vår local, Olof Enarsson, vilse i
storstan så vi fick irra runt en stund innan vi nådde vårt mål, Strömsund
Camping.

Nu till idag! Vi drog på Simonsons Ica och införskaffade förnödenheter för
kommande dagar. Efter det var vi inbjudna till Olofs hembygd Laxviken på lite
glass med hjortron (mylschtan). Det var en mycket vacker liten by och det
glimmrade i ögonen på Olle då han fick berätta sina barndomsminnen.

Dianthus deltoides

 
Per-Gustav Nutti
 
Föryngringsytor.
 
Börje och Micke.
 
Olofs hembygd, Laxviken.
 
 
 
 

On the road again.

Y0!
 
Berättelser och bilder från dagen kommer upp imorgon! Idag går resan för oss från Gällivare och vi har siktet inställt på Strömsund, en resa på ca 60 mil. Beräknad ankomst någon gång mellan 22 och 23. Så stay tuned inför morgondagens inlägg!
 
Trevlig helg!
 
Equisetum hyemale

Undret på Dundret

Denna torsdag bjöd på mer skogsförsök på förmiddagen då vi fick undersöka produktion av många exotiska trädarter, så som klippgran, vitgran och sibirisk lärk. Vi svenskar trodde tydligen starkt på vitgran (importerad från Nordamerika) på 80-talet, men det visade sig att den hävdade sig allra sämst av alla trädarter i detta försök. Även svartgran, Abies mariana, fanns med i försöket och Fredrik ville se om den levde upp till sitt namn!
 
Lunchen utspisades på toppen av Dundret. Där ska man tydligen kunna se en elftedel av hela Sveriges yta och dra mig baklänges, det kan man nog! 
 
På eftermiddagen blev det lite inventering och uppskattning av stående volym i två olika skogar, en naturskog och en kulturskog. Produktionen i kulturskogen var förvånansvärt hög och det kom senare fram att detta var det så kallade "Undret på Dundret". Det var ett av Sveriges första kalhuggningar (1940-talet) och det lyckades otroligt väl med föryngringen i detta kärva klimat. Undret på Dundret var alltså startskottet för den skogsbruksmodell vi använder idag.
 
Nu väntar vi på en bra grillglöd så korven kan bli otroligt saftig och vi får smaska i oss dagens middag!
 
 
Lite filmtittande innan läggdags igår.
 
Fredrik provar på Abies mariana
 

Lunch på Dundret.
 
Bengt Andersson, gästföreläsare från Skogforsk.
 
Adam relaskoperar.
 
En mycket nöjd Carl (Aaron Carter?).
 
Abies glauca
 
 
 

Pommes Fries

Hallon!
 
Ännu en dag avverkad (hö hö) i norrlands inland. Dagen började med ett besök på ett proveniensförsök utanför Kåbdalis. Där mätte vi mortalitet och tillväxt på tall från olika delar av Sverige och Norge. Ytorna med jämtländsk tall hade 100% avgångar, dvs ingen överlevde det kärva klimatet i norr. 
 
Under eftermiddagen fick vi tycka synd om några unga tallar då vi tittade på skador och svampangrepp. Några tragiska sjukdomar som visades upp var Gremmeniella, Snöskytte och Knäckesjuka. Många varvade föreläsningarna med blåbärsätande. 
 
När dagen var över begav vi oss längre upp i landet, mot Gällivare. På vägen passerade vi Jokkmokk och Ica Rajden, där vi bara inte kunde låta bli att springa in en ytterligare gång. Några bananer och en chokladmjölk senare var vi framme i Gällivare där vi checkade in på Hotellet vid Dundret. Just nu glor vi tv och ser fram emot att få smörja kråset med en hotellfrukost imorgon!
 
/Oscar
 
Melampyrum sylvaticum
Anders Fries, Genetikforskare.
Tittut!
Agnes spanar in svåra skador på ungtall.
Per Hansson pekar på knäckesjuka.
 

.


Sista dagen i Kvikkjokk

Sitter nu i Kåbdalis med dåligt internet och ont om tid så det blir ett kort inlägg..
Sista dagen i Kvikkjokk avslutades med att vår båtchafför/guid Björn berättade om Kvikkjokks historia på förmiddagen. En vis man med mycket att berätta.
 
Björn
 
 
Efter lunch fick vi en guidning i lagunen nedanför Prinskullen. En snabb genomgång av lite djur som vistas i området. Björn berättade om den hemska renolyckan som hänt uppe i bergen för x antal år sedan då 140 stycken renar av någon oklar anledning ramlat/halkat ett par hundra höjdmeter ner för berget och dog, tragiskt men sant..
Fågelskådningen blev dock ingen höjdare, två bläsänder var det som visade sig innan regnet började falla.
Det sista ämnet under dagen var skadeinsekter som våran lärare Roger hade hand om.
 
Sedan bar det av mot nästa stopp, Kåbdalis. Vad som händer här får ni berättat i nästa blogginlägg!
God natt!
 
Equisetum fluviatile
 

I Linnés fotspår

NITTONDE AUGUSTI

Tjena.

Idag började arbetsveckan för många av er kamrater ute i stugorna. Vi beklagar det. För oss började skolveckan här i fjällen. Allt började med en RIVIG morgon bestående av en brödbit och en skållhet kopp kaffe. En biltur senare satt vi som ett gäng livlösa hjon på en brygga i väntan på tornedalsbåten som skulle ta oss till “andra sidan” (reds anm: 150m över älven).

OK! Efter viss uppladdning tog vi oss an fjället, om än i etapper (titta, vila, käka, pissa, snacka skit osv.). I alla fall! Prinskullen heter fjället – namnet kommer tydligen från någon av Oscar II:s söner som beslutade bestiga berget för omkring hundra år sedan. Linné var visst också där och kikade under sin tur genom Lappland för typ 250 år sedan. Väl uppe käkade vi norsk lunch (mackor) och hade en intressant föreläsning om bergskedjans uppkomst och en övning i fjällbotanik. Med utsikt över bl.a. Sarek var det en tacksam föreläsningsplats!

När allt var klart började vi traska ner från fjället, genom några raviner och grejor. Vi löste in våra returbiljetter, tiltade motorn maximalt, burkade över relingen och fick skjuts tillbaka till civilisationen (Kvikkjokk). Efter lite small-talk med Roger begav vi oss hemåt! Från och med DÄR kan vi inte längre redogöra för vad alla har gjort, men här hemma har vi käkat hamburgare (med jordnötssmör) och kollat på en jävligt bra dokumentär om tigrar. Så.

Vägen upp mot toppen bjöd på stormfällningar och en liten brasa a la Olof och Tomas
 
Olof hoppar högst!
Carrie 
Vyn från toppen av Prinskullen
Kvikkjokksdeltat
 


VAD ÄR NORRA SVERIGERESAN?
Nu tänkte vi redogöra lite, för Dig som undrar, vad vi egentligen håller på med här i norra Lappland. Vi har just påbörjat andra året på Jägmästarprogrammet, och då beger vi studenter oss ut på Sverigeresan Norr. Resan är knappt tre veckor lång och ger oss en inblick i många praktiska aspekter rörande vår utbildning.

Geografiskt rör vi oss genom Jokkmokk-Kvikkjokk-Kåbdalis-Gällivare-Strömsund (JAMTLAND JAMTLAND jamt å ständut), alla orter med varierande omnejd. Sverigeresan Norr kompletteras till våren med drygt sex veckor långa Sverigeresan Syd, där vi reser genom stora delar av södra Sverige (Snapphaneland). Sammanfattningsvis är det en unik resa som är oerhört värdefull för oss blivande jägmästare.


Vänner – vi hörs imorgon!


Med vänliga hälsningar

Fredrik Hörnsten och Olof Enarsson

Gnaphalium Supinum


.

 
 
 
 

Kvikkjokk, en bygd i obygden.

 

Det blev äntligen helg och därmed också lördag. På lördagen tog vi en tur in
till Kvikkjokk centrum och hälsade på de 14 invånarna. Vi såg lite skyltar för
helikopterturer upp på fjället och det verkade som världens bästa grej
någonsin, ända tills vi fick veta priset. Det blev ingen helikoptertur. På
kvällen slog vi klackarna i taket när vi hade pubkväll i kåtan.

Dagen efter tog vi en liten sovmorgon. Den uppskattades av många, på grund av
orsaker. När vi vaknat till liv så delade vi upp oss. Anton, fotografen, gick
på vandring tillsammans med andra vandringsälskande klasskamrater. Kristian
bestämde sig för att söndagen var allt annat än en vilodag och tog en löptur
på dryga två mil. Han sprang över ett fjäll, till och med.


Vi andra i gruppen sökte oss mot Sarek-hållet på jakt efter ett bra
fiskevatten. Vi gick relativt planlöst och hittade efter någon timme en
jokk/tjärn/bäck (vattendrag) som ansågs duga. vi stannade där tills alla hade
trampat ner i vattnet och fått blöta skor och stövlar. Humöret var på topp
ändå, för vi hade fått ett helt gäng bäcköringar.


När vi kom hem från fisketuren hade Kristian lagat middag åt oss alla. Vilken
kille, alltså.


 Bilder från Antons själavandring.

Månen var särskilt spektakulär natten mellan lördag och söndag.

Magnus, vice klubbmästare.

Så kallad hoppbild.

Olof tar sig en funderare.

Edvin, mästerfiskare.

Rickard och Isak. Båda lika nöjda.

 

       


Två glada gäng under lördagen.
 
//C@rl
 
Chamerion angustifolium
Cirsium heterophyllum


PS: Klassbild från Sveaskogsmiddagen!


Bilder från de senaste dagarna

Jean-Michel, Joakim, Navid, Arvid, Tor och Amanda funderar.
 
Blandade bilder från olika dagar.
 
Skådade ett kungsörnsbo och lite sten.
 
On the road...

Två dagar i en smäll!

Tjäna!
Vi ursäktar oss för det försenade inlägget men nu är vi back on track!
Gårdagen började återigen med en lite spännande kolonnkörning där Annika
Westman, som ligger sist i kolonnen (bakom oss), väljer att ta en genväg över
militärflygfältet och fuckar ur ordningen.

Under morgonen pratade vi om skogsföryngring i kärva lägen och på
eftermiddagen besökte vi ett bestånd där hyggesupptagningen på 80-talet
uppgick till 400ha. På dagen kom det även fram att Anders hade "gått i sömnen"
och lagt sig mellan Hanna och Agnes, vilket självklart välkomnades varmt av
tjejerna. Kvällen spenderades på Hotell Gästis där vi blev bjudna på middag av
Sveaskog.

 
 
 

Denna morgonen packade vi ur stugorna för att sedan åka till ett
naturreservat, Sierre. Där fick vi en liten introduktion om den svenska
landskapsmodellen och triaden. Många insekter och fåglar kom även på tal och
vilka effekter de har på skogen. Dagen blev lång och när vår klasshalva
slutade fick vi lärdom att den andra halvan slutat så tidigt att de redan var
framme i Kvikkjokk. Vi drog snarast in på Ica för att bunkra upp inför de
kommande 4 dagarna utanför civilisationen (Kvikkjokk, 14 invånare). I
skrivande stund har vi nu landat för en riktigt välbehövd helg.

Pinus sylvestris, Abies mariana


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0